Mer än 7500 artiklar i lager klara för leverans
Din partner inom astronomi

Observationer

Inlägg med nyckelordet ”astrohighlights”

Infografik: Astronomiska höjdpunkter våren 2025

March 5 2025, Marcus Schenk

Våren är här! Och den bjuder inte bara på blommande träd utan även en himmel full av höjdpunkter. Med en klar vy uppåt och lite planering kan du njuta av fantastiska skådespel denna vår – till och med på dagen! Vad sägs till exempel om en partiell solförmörkelse? Upptäck vad mer som väntar dig i våra astronomiska höjdpunkter för mars, april och maj.

Har du en egen webbplats och vill inspirera dina besökare med aktuella himlafenomen? Använd gärna vår infografik – lägg bara till en länk till www.astroshop.se.

Mars 2025
1 mars: Månen möter Venus och Merkurius
Redan i skymningen kan du bevittna ett magiskt skådespel: den tunna månskäran, endast 4 % upplyst, möter den strålande Venus och den blyga Merkurius. Venus lyser starkt med en magnitud på -4,7 och är omöjlig att missa. Merkurius däremot ligger lågt vid horisonten och kräver fri sikt mot väster. Denna konjunktion är en fantastisk start på den astronomiska våren.

9 mars: Månen möter Mars
Om du tittar upp mot himlen ikväll kan du se den röda planeten Mars nära månen. Mars, med sin karakteristiska rödaktiga färg, befinner sig för närvarande i stjärnbilden Tvillingarna. Även med en enkel kikare är detta möte en vacker syn. Dessutom är Merkurius, som nådde sin största östliga elongation igår, särskilt lätt att se på kvällshimlen just nu.

9 mars: Gyllene handtaget
Visst låter det poetiskt? Det är det också. Det Gyllene Handtaget är ett imponerande månfenomen som är synligt sent på kvällen den 9 mars. Det uppstår när den uppgående solen belyser kanten av kratern Sinus Iridum medan de omgivande områdena fortfarande ligger i skugga. Detta fascinerande spel mellan ljus och skugga på månens yta är ett måste att se.

14 mars: Partiell månförmörkelse
På morgonen inträffar en partiell månförmörkelse, men den är endast synlig i sin halvskuggsfas från Centraleuropa. Inträdet i kärnskuggan börjar kl. 06:09 CET, men då har månen redan gått ner. Även om detta begränsar synligheten kan det vara värt att stiga upp tidigt för entusiaster.

20 mars: Vårdagjämning
Idag börjar den astronomiska våren. Dag och natt är nästan lika långa.

20 mars: Månen ockulterar π Sco
Tidigt på morgonen närmar sig månen stjärnan π Sco, som försvinner kort bakom månens upplysta kant. I närheten lyser den rödaktiga Antares, Skorpionens ljusaste stjärna, starkt. En stjärnockultation är alltid en spännande händelse att observera.

29 mars: Partiell solförmörkelse
Idag är en partiell solförmörkelse synlig över Centraleuropa, även om täckningen är relativt liten. Ju längre norrut du befinner dig, desto större är täckningen. I London täcks 24 % av solen, i Hamburg 20 % och i München cirka 10 %. Förmörkelsen inträffar enligt följande tider: början kl. 11:20 CET, maximum kl. 12:10 CET och slut kl. 13:00 CET. Kom ihåg: observera endast med lämpliga filter eller speciella solförmörkelseglasögon!

April 2025
1 april: Månen möter Plejaderna
På kvällen möter månen Plejaderna, även kända som de “Sju Systrarna”. Endast ungefär en grad skiljer dessa himlakroppar åt. Plejaderna, en samling av unga och heta stjärnor, är synliga för blotta ögat som en liten samling stjärnor. Med kikare eller teleskop framträder deras fulla prakt.

2 april: Månen möter Jupiter
Ikväll närmar sig den tilltagande månen solsystemets största planet: Jupiter. Även med en kikare kan du se Jupiters fyra största månar – Io, Europa, Ganymedes och Callisto – som små ljuspunkter.

5 april: Månen möter Mars
Under skymningen står Mars och månen högt på himlen i stjärnbilden Tvillingarna, lätt att hitta ovanför den välkända stjärnbilden Orion. Mars lyser med en magnitud på -1,5 och är lätt att känna igen på sin rödaktiga glöd.

22 april: Lyridernas meteorskur
Har du någonsin sett en meteorskur? Om inte, är den 22 april din chans. Lyriderna når sin topp idag, med upp till 20 meteorer per timme. Lyriderna härstammar från kometen Thatcher, som upptäcktes av en amerikansk amatörastronom 1861. De små dammpartiklarna brinner upp i jordens atmosfär och skapar stjärnfall. Observationsförhållandena är perfekta i år eftersom månen inte stör.

25 april: Venus på sin största ljusstyrka
Venus når sin maximala ljusstyrka på -4,7 mag och liknar en strålkastare på himlen. Tyvärr är den endast synlig i gryningen. Den går upp kl. 04:35 CET och stannar ungefär 1,5 timme ovanför horisonten innan solen tar över. En smal månskära följer Venus och den svagt lysande Saturnus, som alla står lågt vid horisonten.

Maj 2025
1 maj: Vesta i opposition
Asteroiden Vesta står i opposition mot solen och är nu särskilt lätt att se. Med en ljusstyrka på 5,4 mag är Vesta tillräckligt ljus för att ses med blotta ögat under en mörk himmel. Men Vesta ser ut som en stjärna och kräver en stjärnkarta eller ett automatiskt teleskop för att lokaliseras enkelt.

3 maj: Månen möter M44 och Mars
Månen rör sig längs ekliptikan, den skenbara banan för planeterna, och närmar sig ibland himlakroppar som den öppna stjärnhopen M44. Ikväll kan du beundra M44 och Mars tillsammans i en kikare.

9 maj: Venus möter Saturnus
Vid den östra horisonten möts Venus och Saturnus med ett avstånd på cirka 7°. Ett extra höjdpunkt: den avlägsna planeten Neptunus befinner sig mellan de två. Ett sällsynt tillfälle att observera tre planeter i samma del av himlen.

24 maj: Månen möter Venus
I gryningen visar sig ett imponerande skådespel: den tunna månskäran, endast 13 % upplyst, närmar sig den strålande Venus.

28 maj: Månen möter Jupiter
Vid klart väder kan du se en smal månskära möta gasjätten Jupiter nära horisonten.

Vi önskar dig många klara nätter och fantastiska stunder under stjärnorna. Lycka till med observationerna!

Infografik: Astrohighlights för vintern 2024/2025

December 2 2024, Marcus Schenk

Vintern 2024/2025 bjuder på många spektakulära himlafenomen. Till exempel två planetoppositioner och en ockultation av planeten Saturnus av månen. Men det är naturligtvis inte allt.

Vilka himlafenomen får du absolut inte missa? Ta reda på allt detta och mer i vår nya infografik som lyfter fram de mest spektakulära Astrohighlights för vintern.

Trevlig stjärnskådning!

December

4 december: Månen möter Venus
På kvällen den 4 december bjuder himlen på en särskilt lysande föreställning. Under skymningen möts den smala månskäran och den strålande planeten Venus strax ovanför den sydvästra horisonten. Månen kommer att visa sig som en extremt tunn skära, då det bara har gått tre dagar sedan nymånen. Venus lyser cirka 4,5 grader ovanför månen och är lätt att se med blotta ögat. Detta fenomen är ett perfekt tillfälle för en stämningsfull bild, särskilt under den tidiga skymningen.

7 december: Jupiter i opposition
Från början av december kommer Jupiter, den största planeten i vårt solsystem, att vara i opposition till solen. Det innebär att den är synlig hela natten och redan under den tidiga kvällsskymningen dyker upp ovanför horisonten. Efter månen och Venus är Jupiter det ljusstarkaste himlafenomenet på natthimlen. Jämför dess ljusstyrka med de ljusaste stjärnorna: Jupiter överglänser dem alla och framstår därför som mycket framträdande.

8 december: Månen möter Saturnus
Vid mörkrets inbrott den 8 december står månen och Saturnus högt på natthimlen. Båda himlakropparna befinner sig i stjärnbilden Vattumannen, som är svår att känna igen på grund av sina svaga stjärnor. Samtidigt lyser planeten Venus klart i sydväst.

14 december: Geminiderna – meteorsvärm
Natten till den 14 december når Geminiderna sitt maximum. Denna meteorsvärm tycks komma från stjärnbilden Tvillingarna och anses ofta vara årets kraftigaste. Den teoretiska frekvensen är cirka 120 meteorer per timme, men i praktiken ser vi färre. I år stör dessutom fullmånen, vilket gör att endast de ljusaste meteorerna är synliga. Trots detta är det väl värt att gå ut och kanske få syn på en särskilt ljusstark meteor.

17 december: Månen möter Mars
Den 17 december befinner sig den avtagande månen och planeten Mars på ett avstånd av cirka 5 grader från varandra. Den röda planeten och den svagt lysande månskäran skapar tillsammans en fascinerande syn.

25 december: Månen möter Spica
Under de tidiga morgontimmarna den 25 december närmar sig månen stjärnan Spica, huvudstjärnan i stjärnbilden Jungfrun. Denna stjärnbild är typisk för vårhimlen, och Spica kommer att stiga allt högre under vinterns lopp. Ett fint tillfälle att ställa väckarklockan lite tidigare!

Januari

3 januari: Månen möter Venus
Under de tidiga kvällstimmarna den 3 januari kan vi återigen se en möte mellan den tunna månskäran och planeten Venus. Särskilt i skymningen utstrålar detta himlafenomen en oöverträffad skönhet. Den som tittar noga kan även upptäcka planeten Saturnus, som lyser mycket svagare och befinner sig ovanför Venus.

4 januari: Månen ockulterar Saturnus
Den 4 januari väntar oss ett sällsynt himlafenomen: Månen kommer att ockultera planeten Saturnus. Klockan 18:34 CET försvinner Saturnus bakom månens mörka sida, som om någon släcker ett ljus. Klockan 19:36 CET dyker Saturnus upp igen på månens andra sida. Börja observera några minuter innan Saturnus försvinner för att få hela upplevelsen. Ett måste för alla astronomiälskare!

9 januari: Gyllene handtaget
Den 9 januari visar sig ett speciellt ljusfenomen på månen: det så kallade “Gyllene handtaget”. Detta är inget spår från en astronaut, utan ett fascinerande ljusspel. Fenomenet uppstår när månen är 83 % belyst, cirka 10 dagar efter nymånen. Den uppstigande solen lyser upp bergstopparna i Jurabergen medan dalen fortfarande ligger i mörker, vilket skapar intrycket av ett gyllene handtag. Från och med cirka klockan 17 CET är det väl värt att titta genom ett teleskop för att njuta av denna unika syn.

13 januari: Månen möter Mars
På kvällen den 13 januari möts månen och Mars, som då lyser i stjärnbilden Tvillingarna. Kvällen är en bra tid för observation, men det finns en ännu bättre tidpunkt: de tidiga morgontimmarna. Varför observera på morgonen? För att månen under natten smyger närmare Mars och kommer så nära som 0,2 grader.

16 januari: Mars i opposition
Den 16 januari står planeten Mars i opposition och är synlig högt på natthimlen hela natten. Planetens diameter kommer att vara cirka 14,5 bågsekunder. Tillsammans med de ljusstarka stjärnorna Castor och Pollux i stjärnbilden Tvillingarna bildar Mars en framträdande triangel. På ett avstånd av 96 miljoner kilometer är Mars bara fem ljusminuter från jorden – ett fantastiskt tillfälle att observera den röda planeten genom ett teleskop.

17 januari: Saturnus möter Venus
I kvällsskymningen den 17 januari kommer Saturnus och Venus att närma sig varandra på ett avstånd av cirka 2 grader. Denna konstellation är inte bara en visuell njutning utan ger också möjlighet att enkelt jämföra de två planeternas ljusstyrka. Venus lyser 194 gånger starkare än Saturnus. Ett fantastiskt tillfälle att observera båda planeterna under skymningen.

Februari

1 februari: Månen möter Saturnus och Venus
Den smala, tilltagande månskäran rör sig ikväll mellan de två planeterna Saturnus och Venus. En imponerande syn som är särskilt vacker i skymningen. Detta himlafenomen ger en utmärkt möjlighet för en stämningsfull bild: månskäran inramad av två planeter – en fröjd för ögat.

6 februari: Månen möter Jupiter och Plejaderna
Den 6 februari fortsätter månen sin bana längs ekliptikan och når den välkända öppna stjärnhopen Plejaderna. Denna stjärnhop, även kallad “Sjustjärnorna”, ligger i stjärnbilden Oxen och bildar tillsammans med den strålande planeten Jupiter en magnifik himmelsvy. När månen fortsätter sin resa passerar den regelbundet genom den så kallade “Gyllene porten i ekliptikan”, vars pelare utgörs av Plejaderna och stjärnhopen Hyaderna. En fantastisk syn som visar månens vandring i samspel med stjärnor och planeter.

9 februari: Månen möter Mars
Den 9 februari möts månen och den röda planeten Mars igen och kommer så nära som 0,5 grader. Detta är ett imponerande skådespel som kan ses under kvällstimmarna. Missa inte detta tillfälle, eftersom avståndet mellan de två är exceptionellt litet.

12 februari: Månen möter Regulus
Den 12 februari rör sig månen genom stjärnbilden Lejonet och närmar sig Regulus, Lejonets ljusstarkaste stjärna. Regulus är en av de ljusstarkaste stjärnorna på vinterhimlen och ger, tillsammans med månen, en försmak av de kommande vårstjärnbilderna. Även om det fortfarande kan vara kallt, visar himlen att våren inte är långt borta.

17 februari: Månen möter Spica
Den 17 februari närmar sig månen Spica, den ljusstarkaste stjärnan i Jungfrun. Spica är en av vårens ljusstarkaste stjärnor och står på natten den 17 februari fortfarande ganska lågt på horisonten. Men under nattens gång stiger Spica högre och kan observeras tillsammans med den lysande månskäran. Ett vackert tillfälle att åter bekanta sig med vårens stjärnbilder.