Naturobservation

Sedan grundandet har föreningen följt målet att "öka och sprida geografisk kunskap". Denna princip blev föreningens motto och var avgörande för ämnesområdena i tidskriften och alla ytterligare verksamhetsområden för National Geographic.

Grundarnas anda är efter över 120 år lika aktuell som då: Man följer åtagandet att sprida vetenskapens framsteg i offentligheten, särskilt insikter som tjänar skyddet av vår miljö.

Sedan grundandet har arbetet hos National Geographic Society arbete vilat på två huvudpelare: Å ena sidan tidskriften som kommunikationsmedel som stimulerar forskningen och publicerar de uppnådda resultaten, å andra sidan främjandet av forskningsprojekt – över 9 000 hittills.

På kvällen den 13 januari 1888 samlades 33 respektabla herrar på Cosmos Club i Washington. Den viktigaste punkten på dagordningen var hur man skulle kunna "öka och sprida geografisk kunskap". Två veckor senare grundades National Geographic Society. Ingen av dess grundare kunde ana att detta en dag skulle bli världens största organisation för vetenskap och utbildning.

Männen i Cosmos Club var geografer, geologer, upptäcktsresande, lärare, advokater, meteorologer, kartografer, officerare, finansiärer – samtliga bildade, välberesta och präglade av tidens pionjäranda. Ivriga att skaffa nya erfarenheter, sprida kunskap och se långt framåt. Hängivna anhängare av alla dem som begav sig mot de yttersta gränserna.

Bland dem fanns de första vita som upptäckte Grand Canyon och de första som besteg Klippiga bergen. Pionjärer som fört Amerikas flagga längre norrut än någon annan tidigare. Forskare som kartlagt de mest avlägsna bergen och otillgängliga kusterna, som beskrivit den okända floran och faunan och rapporterat om livet bland främmande folk.

Gardiner Green Hubbard valdes till föreningens förste president. Han var ingen upptäcktsresande, utan en advokat och finansiär som sponsrade sin svärson Alexander Graham Bells vetenskapliga experiment (Bell skulle senare uppfinna telefonen och bli den andre ordföranden för National Geographic Society).

I sitt installationstal betonade Hubbard att medlemskapet inte på något sätt var begränsat till forskare, utan att föreningen var öppen för alla. Vad han då förklarade är fortfarande National Geographics mål: att stödja lovande forskningsprojekt "och sprida den erhållna kunskapen bland människor, så att vi alla lär oss mer om den värld vi lever i."