Mer än 7500 artiklar i lager klara för leverans
🎄 Retur till 31.01.2025
Din partner inom astronomi
Magasin > Tillämpning > Dittlers fotoworkshop > Stjärnspår på himlavalvet
Tillämpning

Stjärnspår på himlavalvet

Varför inte utnyttja stjärnhimmelns rotation? Bilder med stjärnspår är imponerande och perfekta för nybörjaren

Några få mil från Capitol Reef Nationalpark i Utah (USA) togs dessa stjärnspårsbilder med utsikt mot norr. De visar stjärnornas förflyttning över de av den tilltagande månen upplysta röda sandstensklipporna. I denna summerade bild kombineras 350 exponeringar med en varaktighet av 90 sekunder vardera (total exponeringstid: 525 minuter = 8,75 timmar). Bilden togs med ett 10–20 mm objektiv (vid 10 mm och f/4) på en Canon DSLR av modell 450D. U. Dittler Några få mil från Capitol Reef Nationalpark i Utah (USA) togs dessa stjärnspårsbilder med utsikt mot norr. De visar stjärnornas förflyttning över de av den tilltagande månen upplysta röda sandstensklipporna. I denna summerade bild kombineras 350 exponeringar med en varaktighet av 90 sekunder vardera (total exponeringstid: 525 minuter = 8,75 timmar). Bilden togs med ett 10–20 mm objektiv (vid 10 mm och f/4) på en Canon DSLR av modell 450D. U. Dittler

Hur du tar imponerande fotografier med stjärnspår

Att visualisera stjärnornas vandring på himlen som stjärnspår (startrails) fascinerar. När även polstjärnan är med i bilden blir rotationen runt himmelspolen imponerande tydlig. Och det bästa av allt – den tekniska insatsen för att skapa stjärnspårbilder är låg.

U. Dittler U. Dittler

Grundprincipen för att skapa stjärnspårbilder är ganska enkel. Du tar kontinuerligt bilder av ett specifikt område på himlen, vilket fångar stjärnornas rörelse över tiden. Genom digital bildbehandling kan du sedan addera dessa bilder. Detta möjliggör en total exponeringstid som sträcker sig över flera timmar, utan de nackdelar som en enskild flera timmar lång exponering skulle medföra.

Nödvändig utrustning

När du börjar med att fotografera stjärnspår behöver du ett tillräckligt stabilt och säkert stativ, en kamera och en fjärrutlösare. Kameran bör ha en vidvinkeloptik för att kunna avbilda en så stor del av himlen som möjligt och därmed fånga ett stort fält av rörliga stjärnor. Det är också nödvändigt att kunna ställa in exponeringstiden manuellt. Dessutom bör du kunna ansluta en fjärrutlösare för att aktivera kameran utan vibrationer. Digitala systemkameror med ljusstarka vidvinkelobjektiv (med brännvidder mellan 20 och 35 mm) och manuella exponeringsinställningar är mycket lämpliga för att skapa stjärnspårbilder.

Val av motiv

Eftersom de fotograferade stjärnbilderna ofta inte längre går att urskilja på de färdiga stjärnspårbilderna spelar det mindre roll vilken del av himlen som fångas. Viktigare för kamerans inriktning är om du endast vill framhäva stjärnornas vandring oberoende av landskapet, eller om delar av landskapet ska ge djup åt bildens förgrund. Insprängda element som byggnader, markanta landskapsdrag eller träd kan addera intresse och dynamik till bilden. Det är dock klokt att undvika flaggor eller växter som kan röra sig i vinden under exponeringen. Om himmelspolen är inom bildens räckvidd, kommer stjärnspåren att kretsa kring den i den slutgiltiga bilden.

För att komma igång med fotografering av stjärnspår räcker det med en prisvärd kamera med vidvinkeloptik (på bilden till vänster ser du en Canon EOS 450D med ett prisvärt 35 mm objektiv), en fjärrutlösare (här används en trådlös fjärrutlösare) och ett prisvärt stativ. Engagerade astrofotografer kan använda en digital systemkamera med en sensor i fullformat tillsammans med ett ljusstarkt vidvinkelobjektiv (på bilden till höger en Canon 5D med ett 20 mm objektiv och bländare 1,8). Det anslutna batterigreppet gör det möjligt med längre fotoserier, som den programmerbara fjärrutlösaren hanterar självständigt. U. Dittler För att komma igång med fotografering av stjärnspår räcker det med en prisvärd kamera med vidvinkeloptik (på bilden till vänster ser du en Canon EOS 450D med ett prisvärt 35 mm objektiv), en fjärrutlösare (här används en trådlös fjärrutlösare) och ett prisvärt stativ. Engagerade astrofotografer kan använda en digital systemkamera med en sensor i fullformat tillsammans med ett ljusstarkt vidvinkelobjektiv (på bilden till höger en Canon 5D med ett 20 mm objektiv och bländare 1,8). Det anslutna batterigreppet gör det möjligt med längre fotoserier, som den programmerbara fjärrutlösaren hanterar självständigt. U. Dittler

Nattlig fotopraxis

Stjärnspårsbilder bör tas under nätter nära nymåne, så att inte svaga stjärnor försvinner eller dränks av det starka månljuset. För att bestämma exponeringstiden är testbilder och en titt på deras histogram nödvändiga. Ingen del av bilden bör vara över- eller underexponerad. Känsligheten (kanske 400 eller 800 ISO) och exponeringstiderna bör väljas så att så många stjärnor som möjligt syns. Antalet bilder som ska tas begränsas i praktiken endast av kamerans minneskapacitet och batteri.

Innan du startar bildserien bör du försäkra dig om att kamerans automatiska vitbalans, autofokus och bildstabilisator är avstängda och att du valt JPG- eller RAW-formatet för filerna (notera att lagring av de större RAW-filerna tar längre tid, vilket ökar tidsintervallen mellan bilderna – och därmed skapar större luckor i stjärnspåren). Den inbyggda brusreduceringen i kameran bör också vara avstängd. Eftersom autofokus ofta inte fungerar är manuell fokusering nödvändig; här hjälper den förstorade visningen av livebilden på kamerans skärm.

Stjärnornas vandring över utsiktstornet på det 1149 meter höga Brend, ett berg i södra Schwarzwald. Bilden består av 413 bilder, var och en med en exponeringstid på 15 sekunder, och visar därmed stjärnornas rörelse över cirka 100 minuter. Kamera: Canon 550D med 20 mm objektiv med bländare 1,4. Eftersom den ena sidan av tornet belystes av en lampa från en närliggande restaurang var man tvungen att anpassa exponeringstiden för varje bild för att undvika att denna sida av tornet blev överexponerad och utbränd. U. Dittler Stjärnornas vandring över utsiktstornet på det 1149 meter höga Brend, ett berg i södra Schwarzwald. Bilden består av 413 bilder, var och en med en exponeringstid på 15 sekunder, och visar därmed stjärnornas rörelse över cirka 100 minuter. Kamera: Canon 550D med 20 mm objektiv med bländare 1,4. Eftersom den ena sidan av tornet belystes av en lampa från en närliggande restaurang var man tvungen att anpassa exponeringstiden för varje bild för att undvika att denna sida av tornet blev överexponerad och utbränd. U. Dittler

Bildbehandling

Bearbetningen av de enskilda nattbilderna till en stjärnspårbild kan i princip göras manuellt med vilket bildbehandlingsprogram som helst. Att använda ett program som är specialiserat för denna uppgift, till exempel det kostnadsfria Startrails för Windows eller StartStaX för Mac, är dock mycket enklare än manuell bearbetning.

Författare: Ullrich Dittler / Licens: Oculum-Verlag GmbH