Digitalkameror på teleskopet

Det finns olika kameror, och varje kamera kräver en egen adapter för att överhuvudtaget kunna anslutas. Men med en av dem är det väldigt enkelt.

Både kompakta digitala kameror och systemkameror kan kopplas till teleskopet med lämpliga adaptrar för att slutligen "ta" bilder genom teleskopet. De kompakta kamerorna spelar en roll för ljusare motiv som månen, solen (endast med filter!) och planeterna.

Kompaktkameran med objektiv placeras ganska nära teleskopets okular. Ett okular är alltid nödvändigt när du ska fotografera med en kamera vars objektiv inte tas bort. Annars skulle du inte kunna skapa någon bild.

Denna typ av fotografering kallas afokal på fackspråk.

Om du ännu inte skaffat en systemkamera kan du också uppnå dina första fina resultat med kompaktkameran. En stor fördel med denna kamera är att den ofta kostar mindre jämfört med en SLR-kamera. När du köper en kamera bör du dock se till att den också kan manövreras manuellt. Det är bra om blixten och andra automatiska funktioner kan stängas av. Det okomprimerade bildformat som beskrivs ovan är också viktigt.

Om du vill börja med denna typ av astrofotografering kommer månen som första objekt att ge mycket fina resultat. För detta bör du fotografera månen när den visar sig för oss som halvmåne. Solljuset kommer från sidan, och genom skuggorna som kratrarna kastar skapas en underbart vacker anblick. Du måste experimentera lite med exponeringstiderna. Därför är det lämpligt att du gör en hel serie med kortare och längre exponeringar, för att ta reda på vilken tid som är bäst för månen. Fokuseringen är alltid ett problem vid fotografering genom teleskopet.

Med en kompaktkamera kan du dock fokusera via livebilden på LCD-skärmen, vilket kommer att visa sig vara till stor hjälp. Den optimala fokuseringen ligger på en mycket specifik punkt, vilket du kan ta reda på genom att justera fokuseraren, särskilt med ett objekt som är så ljust som månen.

När du utlöser exponeringstiden bör du också tänka på att du inte bara kan trycka på knappen. Det bästa vore om kameran tillät anslutning av en fjärrutlösare. På så sätt behöver du inte röra vid kameran eller teleskopet, och det uppstår inga vibrationer som kan göra bilden suddig. Om du inte kan ansluta en fjärrutlösare kan du även använda självutlösaren.

Hur ansluter man kompaktkameran till teleskopet?

Att koppla en kompaktkamera till teleskopet är ingen större utmaning. Det finns olika adaptrar som gör jobbet utmärkt.

Det enklaste sättet att ansluta en kamera är att använda en universell kameraadapter som passar de flesta kameramodeller som finns på marknaden. Här placeras kamerahuset på en platta eller skena och låses på plats med en integrerad ¼-tums skruv. Oftast kan kameran flyttas fram och tillbaka med hjälp av justeringsskruvar. Kameran är nu stadigt monterad.

Denna kombination måste nu anslutas till teleskopet. För detta ändamål har adaptern en klämanordning som är tänkt att sluta runt okularet, som är fixerat i teleskopets fokuserare. Man kan justera detta "skruvstäd" med en, vanligtvis, större skruv.

Se nu till att till att kameran är direkt framför okularet. Om nödvändigt måste kameran justeras tills detta är fallet. Vid fotografering genom okularet kan vinjettering uppkomma. Detta innebär en skuggning av bilden vid kanterna. För att undvika detta bör man inte använda ett okular med alltför kort brännvidd. Om du använder Plössl-okular är brännvidder under 12,5 mm inte att rekommendera. I nödfall kan du använda kamerans digitala zoom.

Ett annat sätt att fästa kameran kan vara via filtergängan. Observera! Alla kameror har inte en filtergänga, här finns inget annat alternativ än det tidigare beskrivna. Ofta kan du hitta en sådan gänga på de något större kompaktkamerorna. Du behöver bara ta en titt på objektivet.

Direkt på kanten kan du hitta en fin inre gänga av en viss diameter. Denna gängdiameter kan variera mycket från kamera till kamera, så det finns ingen allmän standardlösning för anpassning. Oftast måste man arbeta med flera adaptrar för att få till en montering.

Vid sidan av de avlägsna objekten kan man ibland glömma vad som ligger så nära: planeterna. Även här kan man få till oerhört vackra bilder. Medan det tidigare ofta bara gick att få suddiga planetbilder för amatörer, är det idag möjligt att uppnå en helt annan kvalitet. Varför det är så förklaras lite senare. Frågan som först inställer sig är: Vilka är dina möjligheter att överhuvudtaget fotografera planeter?

• Kompakt digitalkamera
• Digital spegelreflexkamera
• Webbkamera eller liknande kamera

Med en kompakt kamera, där objektivet inte kan tas bort, kan du ta snygga mån- och stämningsbilder. Du kan också pröva på planetfotografi. För detta skulle ett okular med kort brännvidd behöva användas, för att öka skalan till en nivå där detaljer kan urskiljas.

Det enklaste sättet att fästa en sådan kamera är med en universell adapter. Du bör se till att kameran används manuellt vid planetfotografi. Med andra ord manuell fokusering och exponering samt avstängd blixt. Skuggproblem är inte relevanta vid planetobservation, eftersom planetskivorna ändå framträder som relativt små i förhållande till synfältet. Du kan dock använda kamerans zoom så långt som möjligt. Du bör emellertid inte använda den digitala zoomen, eftersom den inte ger någon förbättring, utan bara ett utsnitt med färre pixlar.