Den klotformiga stjärnhopen M 15

Ett attraktivt stjärnfält och en tät kärna omgiven av en halo: voilà, det perfekta objektet för stadsobservatörer på hösthimlen!

Att klotformiga stjärnhopar, trots allmän uppfattning, även är givande observationsmål för stadsastronomer har redan visats med exempel på Herkuleshopen (M 13). Ett annat exempel på detta är M 15 i stjärnbilden Pegasus. Denna klotstjärnhop, som är ganska ljusstark med en skenbar magnitud på 6,4 kan absolut mäta sig med paradobjekten M 13 och M 3 i attraktivitet eftersom den ligger i ett vackert stjärnfält och har en tät, koncentrerad kärna omgiven av en nebulös halo. Allt detta går bra att observera med ett litet teleskop även från en upplyst plats.

M 15 ligger omkring 39 000 ljusår bort och är även ur en astrofysikalisk synvinkel anmärkningsvärd: Den klotformiga stjärnhopen, vars ljusaste stjärnor har tusen gånger solens ljusstyrka, tros innehålla över 130 variabler, två Cepheider, två dvärgnovor och åtta pulsarer. Som utgångspunkt för en tur till detta intressanta objekt är ε Pegasi (Enif), den ljusaste stjärnan i stjärnbilden, lämplig; den lyser starkt sydväst om den framträdande asterismen Den stora kvadraten i Pegasus. Om man trots dess ljusstyrka inte finner Enif direkt, kan man börja med att utforska det östra stjärnfältet från Altair (α Aquilae). Efter en sväng på ungefär 30° kommer du sedan att stöta på Enif.

Från Enif, en ljus multipelstjärna (2,5 m), som med sina avlägsna komponenter (11,5 m, 82'', 8,7 m, 144'') i sig själv utgör ett vackert observationsmål, fortsätter man sedan med låg förstoring (25x) ungefär 4° nordväst genom ett relativt stjärnfattigt område till en framträdande samling av stjärnor av 6:e och 7:e magnituden. I deras omgivning träder sedan omedelbart en rund dimfläck fram i synfältet, rätt liten, men tydligt utsträckt utan stellära egenskaper: M 15.

Vi skådar ett nebulöst objekt, en dimfläck, med en mycket ljus kärna, omgiven av en "mjölkaktig" halo. Här kan du med fördel förstora upp till 140x, där de många omgivande stjärnorna kan fungera ganska bra som fokuseringshjälp. Objektets täta koncentration gör dock att en uppdelning i enskilda stjärnor knappast är möjlig, helt i motsats till M 13 eller M 3. Även om man använder en stor optik med motsvarande hög förstoring. Det skadar dock inte M 15:s visuella attraktionskraft. Tvärtom: Den speciella skönheten hos denna klotformiga stjärnhop kommer inte så mycket från dess struktur som från dess rikliga stjärnomgivning.

M 15 är definitivt en av de vackraste klotformiga stjärnhopar som kan observeras från stadshimlen – verkligen ett äkta city-objekt.

Författare: Karl-Peter Julius / Licens: Oculum-Verlag GmbH