Räven och pilen

Två små stjärnbilder, tre stora objekt: Den planetariska nebulosan M 27, den klotformiga stjärnhopen M 71 och klädhängaren Cr 399

Mitt i Sommartriangeln, som består av Svanen, Lyran och Örnen, döljer sig två mindre kända stjärnbilder. Räven och Pilen är särskilt intressanta för deep-sky-observatörer. Pilen är den mest framträdande av de två. Enligt en saga kan det vara pilen som guden Apollo använde för att döda cykloperna med. Oftast associeras dock den ensamma pilen med den närliggande stjärnbilden Herkules. Enligt legenden använde den grekiska mytologins mest hyllade hjälte, Herkules, pilen för att döda den örn som plågade titanen Prometheus genom att dagligen äta av hans lever, då denne var fjättrad som ett gudomligt straff.

Pilen är visserligen den tredje minsta av alla 88 stjärnbilder, men det är tydligt varför alla kulturer såg bilden av en pil i det långsträckta arrangemanget: Den ljusaste stjärnan i konstellationen, γ Sge, bildar pilspetsen. Skaftet sträcker sig sedan ända till δ Sge, medan stjärnparet α och β Sge markerar fjädrarna.

Ungefär mitt emellan γ och δ Sge hittar vi M 71. På grund av dess utseende var det länge oklart om objektet var en tät öppen stjärnhop eller en lös klotformig stjärnhop. Numera är det fastslaget att ansamlingen snarare tillhör de klotformiga stjärnhoparna. Det uråldriga skenet – M 71 bildades för ungefär tolv miljarder år sedan – kan siktas redan med en kikare.

Det latinska ordet "Vulpecula" betyder bokstavligen liten räv, rävunge eller bara räv. Det är en oansenlig konstellation som introducerades först omkring 1690 med Johannes Hevelius himmelsatlas. När du tittar på historiska stjärnkartor påminns du direkt om raden "Räv, du har stulit gåsen". Idag påminner endast stjärnans namn, α Vul – Anser, som betyder gås – om rovdjurets byte.

Den diskreta Räven är mest känd för två deep-sky-objekt: M 27 är den ljusstarkaste planetariska nebulosan i Messierkatalogen och kan ses redan med en kikare. Här gäller regeln: Ju större öppning, desto fler detaljer avslöjar nebulosan. Det andra objektet kan betraktas med blotta ögat. Trots sin ljusstyrka fick det sitt officiella namn först 1931 av svensken Per Collinder: Collinder 399. I en kikare blir gruppens geometriska form uppenbar, därför kallas den ofta för "klädhängaren". Det rör sig dock inte om en verklig stjärnhop, utan snarare om ett stjärnmönster (asterism).

Författare: Nico Schmidt / Licens: Oculum-Verlag GmbH